Skyddskort

Är du också orolig för att tjuvar ska stjäla pengar från dig utan att du märker det eller kanske att de använder ditt pass utan tillåtelse?

Som bekant ökar bedrägerierna lavinartat i Sverige liksom i andra delar av världen. Bedragarna hittar ständigt nya sätt att gå till väga och nya tekniker att använda. Det gäller att vara vaksam så ingen stjäl kortuppgifter eller skimmar ditt betalkort!

Vi rekommenderar dessa varmt:

Bakgrund

Tekniken går fort framåt och många av de nya innovationerna som gynnar konsumenterna och uppfattas som smidiga tenderar även att medföra nya risker. När det till exempelvis gick att betala med kontokort eller kreditkort på nätet kunde bedragarna få tag i ditt kort eller kopiera dina uppgifter och sedan använda kortet för köp online. Du kanske trodde att du var trygg då du aldrig gav ut din pin-kod, men på detta sätt slapp de alltså använda denna.

Den trådlösa NFC-tekniken lanserades i Sverige först under 2014 och bankerna känner sig idag trygga med tekniken. Dock kräver de ofta en PIN-kod om köp över 200 kronor, och i vissa fall 250 kronor, ska kunna genomföras. Tekniken möjliggör att man bara behöver hålla kortet mot kortläsaren, eller ”blippa”, för att betala mindre summor. Det behövs alltså ingen kod eller liknande och själva transaktionen går mycket snabbt. Du behöver alltså varken dra kortet, sätta i för avläsning av chippet eller komma ihåg och slå in någon PIN-kod. Handeln vill med denna nya teknik att transaktionerna och köpen ska snabbas på. Detta är oerhört smidigt om du till exempel vill köpa några matvaror i en butik. Tekniken kallas vanligtvis NFC, kontaktlösa betalkort eller RFID. Ungefär 15-20 procent av de svenska bankkorten är idag(2018) kontaktlösa, men det lär öka till 50 procent inom ett år eller två. Bedrägeriformen kallas trådlös skimming och kan sägas vara en ny form av kortbedrägeri.

skyddskort

Så går bedrägeriet till

Då alltså många bankkort idag kan användas om de hålls i närheten av en kortscanner har bedragarna börjat utnyttja detta på ett slugt sätt. De går helt enkelt tillräckligt nära dig och låter en kortläsare läsa av kortet och genomföra en transaktion. Själva läsaren kan enkelt och billigt köpas på nätet och sedan laddas mjukvara ned till den från en vanlig dator. Det är mycket enkelt att skaffa tekniken och kunskapen som krävs och SVT lyckades till exempel med sitt test av tekniken under 2017. De lyckades då utan större svårigheter betala med hjälp av ett kort som låg i rulltrappegrannens ficka.

Den kanske vanligaste scannern på marknaden behöver komma så nära som några centimeter ifrån kortet. Jan Olsson, bedrägerisamordnare vid polisens nationella bedrägericenter, har dock berättat att det finns mycket kraftfullare teknik ute på marknaden idag som kan läsa av på hela 8-10 meters avstånd.

Om du inte använder kreditkortsskydd, eller skimskydd som det också kallas, kan tjuvarna inte bara göra en transaktion direkt, utan även spara kortuppgifterna för att till exempel använda dem vid betalning på hotell eller vid köp på nätet. Men, tänker du, behövs inte CVC-koden då, den som står på baksidan? Nja, fler och fler sajter kräver idag denna eller någon annan sorts verifiering att det är ditt kort till exempel via 3d-secure eller andrahandsautentisering. Men, det finns många sajter som fortfarande inte kräver detta utan det räcker med kortuppgifterna på framsidan av kortet. Speciellt utomlands, där IT-säkerheten inte kommit lika långt som i Sverige, kan detta fortfarande vara möjligt.

Lösningen

Då detta uppenbarligen är en säkerhetsrisk har en lösning på problemet lanserats. Det är här ett skyddskort, även kallat kortskydd, kommer in. Med hjälp av detta hindrar du de eventuella bedragarna från att använda ditt bankkort trådlöst. Det finns ett par olika varianter på skydd, men det vanligaste är ett kort man lägger i plånboken som omöjliggör att tjuven kommer åt kortinformationen och hindrar alltså signalen från att komma fram. Storleken är detsamma som ett vanligt bankkort, så det får enkelt plats i plånboken. Det finns både varianter där den läggs i plånboken och varianter där det istället är en slags ficka som kontokortet läggs in i.

Förutom kortskydd finns även skydd för pass, som fungerar på motsvarande sätt dvs de säkerställer att ingen känslig information kan stjälas från distans. Den läggs då i mittuppslaget inne i passet.

Det finns ett antal aktörer som har släppt produkter inom området och tekniken går snabbt framåt. De kändaste leverantörerna är Rubicson och Skimsafe och de tillverkar både för att skydda kort och skimskydd för pass.

Framtiden

Hur stora problem detta kommer bli i framtiden beror nog främst på två saker. På kort sikt kommer beloppsgränsen spela stor roll dvs hur mycket går att betala med denna typ av teknik. I Sverige idag är gränsen 200 kronor eller 250 kronor beroende på vilken bank man har. Skulle den öka kraftigt finns alltså risken att problemet med skimningen skulle bli myclet mer omfattande.

På lång sikt är det som alltid med ny teknik dvs vi vet inte hur långvarig denna tekniska lösningen blir. Vi kanske får en konkurrerande teknik som helt tar över eller kanske en variant på NFC som omöjliggör bedrägeri av den formen som diskuterats här.

Hur kan man skydda sig?

På en del kort går det att stänga av funktionen, men på långt ifrån alla. Om det går är förstås detta det absolut säkraste, men om man fortfarande vill ha smidigheten tekniken erbjuder gäller det att göra det svårt för tjuvarna. Då passar de skyddskort som är listade ovan utmärkt!

Om du blivit utsatt

Huvudregeln om du blivit utsatt är att banken ska ersätta dig ekonomiskt för det belopp du bedragits på. Det spelar ingen roll hur gärningsmannen fått tag i dina kortuppgifter, utan om någon gjort ett köp med kortet utan din tillåtelse är du enligt huvudregeln inte skyldig.

Det gäller dock att du så fort du upptäckt obehörig användning anmäler detta och att du inte är uppenbart slarvig med kortuppgifterna.

När det gäller skimningen som är beskriven ovan säger Sara Wahlberg på Konsumentverket att kunden generellt inte lär hållas ansvarig. Då gäller lagen obehöriga transaktioner. Detta baseras på det faktum att du faktiskt inte gjort något och omöjligt kan ha märkt om någon läst av informationen på detta sätt. Du bör därför få tillbaka pengarna. Dock kan det som bekant ta tid att få tillbaka pengarna, så även om det är mindre belopp – se till att skydda dig väl!